Läti Panga lehel avaldatud andmete järgi on Rigbor tõusnud 7,35 protsendile, eile oldi 5.95% tasemel ja eelmisel nädalal 3,5% tasemel.
Hehehe - hakkaks juba lati poolt spekullima, mis?
Kas keegi oskab rääkida Läti valuutasüsteemist, kas täpselt samasugune nagu Eesti oma, või mis vahet on?
Loen www.db.lv:st et detsembris oli Läti eksport LVL 282 mln, ja import LVL 605 mln. Küsimus kas vene raha või Skandinaavia pangad seda finantseerivad - oletan viimased.
Tallinna Börsi mängijad võivad arvestada ahelat: Läti kinnisvarakriis->Eesti kinnisvarakriis->Börsilangus Tallinnas.
(Lätis vist ka kinnisvaramaksuplaanid)
(Lätis vist ka kinnisvaramaksuplaanid)
Lätil ei ole valuutakomitee süsteemi, on fikseeritud vahetuskursi hoidmise poliitika. 2005.a. muudeti SDR-i põhine valuutakorv europõhiseks ning ERM II-s ollakse kõikumisvahemikus +/- 15 %. Latviajas banka on teatanud et hoiab seda tegelikult +/- 1% vahemikus (senini on nad seda ka teinud).
Lätil on keskpank, mis järgib suuresti valuutakomitee põhimõtteid. Kohustused kaetud ca 120%.
Peale devalvatsiooni ootab meid kõiki see mis neil piltidel:
http://en.wikipedia.org/wiki/Image:Inflation-1923.jpg
Inflation 1923-24: A German woman feeding a stove with currency notes, which burn longer than the amount of firewood they can buy.
http://lcweb2.loc.gov/pnp/ppmsc/00200/00235r.jpg
http://en.wikipedia.org/wiki/Image:Inflation-1923.jpg
Inflation 1923-24: A German woman feeding a stove with currency notes, which burn longer than the amount of firewood they can buy.
http://lcweb2.loc.gov/pnp/ppmsc/00200/00235r.jpg
Arvan et devalveerimishirmud on 180 kraadi vigased. Raha on hoopis varsti defitsiiditooteks. Raha on olnud igal pool kättesaadav, kellel oli maatükk võis müüa, kellel oli nõukakorter võis miljonäriks saada, kellel polnud midagi sai pangast raha. Nüüd hakkab ratas tagurpidi keerlema, ja raha pole varsti kusagilt (kergesti) saada. Naftadollarid on endiselt küll ja küll, ja dollar ohus, araablased ostavad kallilt Lääneriikide varad, aga lühiajaliselt. EUROle ennustan aga helget tulevikku :) EEKile ja LVL-le ka. Inflatsioon teeb varsti täieliku kollaps, loodame et palgalepingud on tööandjatele paindlikult kirjutatud.
Meil kontoris tehti julma nalja, et maailma uus majanduskriis saab alguse Lätist (Läti paanika levib Eestisse, Skandinaaviamaadesse, Euroopasse, Aasiasse jne) ja hiljem meenutatakse seda õudusega kui "Läti kriis".
Kurbnaljakas oli lätlasest töötaja kurtmine, et tema õppelaen on seotud rigiboriga.
Kurbnaljakas oli lätlasest töötaja kurtmine, et tema õppelaen on seotud rigiboriga.
Ütlus "Läbi nagu Läti raha" hakkab tõelisuseks saama.
Ma arvan, et hetkel on Lätis lihtsalt Hirmul suured silmad ja üldine massi psühoos :)
Pulli pärast ja sotsiaalse eksperimendi mõttes võiks aga keegi LHV autoriteetidest teha teema,
et EEK läheb järgmisel nädalal revalverimisele - vaataks, mis saab ja kuidas rahvas reageerib :][
Pulli pärast ja sotsiaalse eksperimendi mõttes võiks aga keegi LHV autoriteetidest teha teema,
et EEK läheb järgmisel nädalal revalverimisele - vaataks, mis saab ja kuidas rahvas reageerib :][
Sellised "lombard loans" vist on - tundub aga spekulatsioonikindlad:
2.5 The Bank of Latvia shall accept as collateral the securities registered at the VNS whose maturity exceeds the maturity of a Lombard loan by at least two business days or the day on which securities are pledged as collateral for the intra-day credit limit by at least three business days. [5]
2.6 The Bank of Latvia may grant an intra-day credit limit or a Lombard loan in the amount of 80% of the total face value of the securities to be pledged, approximating the securities amount up to face value. [5]
2.5 The Bank of Latvia shall accept as collateral the securities registered at the VNS whose maturity exceeds the maturity of a Lombard loan by at least two business days or the day on which securities are pledged as collateral for the intra-day credit limit by at least three business days. [5]
2.6 The Bank of Latvia may grant an intra-day credit limit or a Lombard loan in the amount of 80% of the total face value of the securities to be pledged, approximating the securities amount up to face value. [5]
LVL intressid on päris kena jõnksu ülespoole teinud. Bidid juba üle 6% ja spreadid laiad. Paistab, et mitte ainult karvamütsid ei vaheta cashi taalaks ja euroks vaid raha liigub ka pankadest mõningal määral välja.
Vaatan Nordeast, et 3m Rigibor on juba 8.95% ja 6m 9.05%. Hoidku jumal kui keegi rigibori baasil on ujuva intressiga laenu võtnud ja intressi fiximise periood nendele päevadele peaks jääma.
Väidetakse Rootsis, et tänane langus Swedbanki ja SEB aktsiates tuleneb S&P raportist Läti kohta.
Selles valguses ei pruugi vist Rootsi pensionirahade vool Baltikumi börsidele pikalt kesta.
Kas Sweda.ST -4% pole äkki ülereageerimine!
Möned mötted problemaatikast ühendada keskpanga rolli "lender-of-last-resort" "currency board"iga. Ent samamoodi ¨vöiks öelda, et on raske ühendada rolli "lender-of-last-resort" inflatsiooni vöitlusega.
¨"No grand solution appears to exist for the problems that seem inevitable in the Argentine system, in which the Central Bank is both lender of last resort and currency board, providing full convertibility between pesos and U.S. dollars. Argentina's strategy therefore must turn on actively strengthening its banking systems to reduce solvency risks and on building its reserves.
Within the current rules of the game, Argentina's central bank (BCRA) is charged with being the lender of last resort as well as providing full convertibility between pesos and U.S. dollars -- two objectives with one instrument, namely, reserves. Within those rules, it may well be that the balance of responsibilities needs to shift. Complete dollarization can significantly reduce risks but not entirely eliminate them. If the BCRA can concentrate more on building up reserves and helping to ward off crises of confidence in the currency, perhaps the banking system can protect itself better from liquidity shocks. But this will require, among other things, consolidation of the sector (which could give it greater access to outside liquidity) and prudential strengthening of the system. Triage of weaker banks should continue and not await another crisis. More experience with the new liquidity policy is needed and so is reform of the settlement system, as it affects the functioning of the interbank market, which is essential for containing crises.
Essentially, however, no grand solution seems to exist for the problems that seem inevitable in a system where the central bank is also the currency board. Argentina's strategy must therefore turn on actively strengthening its banking systems to reduce the risks of insolvency."
September 1996: http://www.worldbank.org/html/dec/Publications/Workpapers/wps1648-abstract.html
¨"No grand solution appears to exist for the problems that seem inevitable in the Argentine system, in which the Central Bank is both lender of last resort and currency board, providing full convertibility between pesos and U.S. dollars. Argentina's strategy therefore must turn on actively strengthening its banking systems to reduce solvency risks and on building its reserves.
Within the current rules of the game, Argentina's central bank (BCRA) is charged with being the lender of last resort as well as providing full convertibility between pesos and U.S. dollars -- two objectives with one instrument, namely, reserves. Within those rules, it may well be that the balance of responsibilities needs to shift. Complete dollarization can significantly reduce risks but not entirely eliminate them. If the BCRA can concentrate more on building up reserves and helping to ward off crises of confidence in the currency, perhaps the banking system can protect itself better from liquidity shocks. But this will require, among other things, consolidation of the sector (which could give it greater access to outside liquidity) and prudential strengthening of the system. Triage of weaker banks should continue and not await another crisis. More experience with the new liquidity policy is needed and so is reform of the settlement system, as it affects the functioning of the interbank market, which is essential for containing crises.
Essentially, however, no grand solution seems to exist for the problems that seem inevitable in a system where the central bank is also the currency board. Argentina's strategy must therefore turn on actively strengthening its banking systems to reduce the risks of insolvency."
September 1996: http://www.worldbank.org/html/dec/Publications/Workpapers/wps1648-abstract.html
www.di.se
Swedbank berett på baltisk krasch
2007-03-20: Gunnar Örn
Svenskägda banker pumpar in allt mer pengar i en redan överhettad lettisk ekonomi.
Den är på väg att kraschlanda, varnar de stora ratinginstituten, medan Swedbanks koncernchef Jan Lidén börjat studera olika typer av katastrofscenarier.
"I värsta fall får Lettland sådana obalanser att man tvingas omvärdera sin egen valuta", säger Jan Lidén vid ett seminarium om den lettiska ekonomin.
"Vi räknar på olika typer av scenarier, men man underskattar ofta hushållens förmåga att betala räntor och amorteringar på sina lån.
Längre amorteringstider och andra avbetalningsplaner har tidigare visat sig vara mycket framgångsrika i Sverige."
Av de svenska bankerna är det Swedbank som har den största exponeringen mot de baltiska länderna, 13 procent av tillgångsmassan.
Swedbanks dotterbolag Hansapank är Lettlands största bank med nästan en fjärdedel av den totala utlåningen.
SEB och Nordea ligger på andra respektive fjärde plats.
De senaste veckorna har de största ratinginstituten S&P, Moody’s och Fitch varnat för överhettning i de tre baltiska republikerna.
"Kvadratmeterpriserna i Vilnius är högre än i Köpenhamn, Stockholm och Berlin medan Riga är dyrare än Wien och Frankfurt", konstaterar Fitch.
Inom EU har Lettland den högsta ekonomiska tillväxten av alla EU-länder, men också den högsta inflationen, den snabbast växande utlåningen och det största underskottet i utlandsaffärerna.
Underskottet finansieras till största delen av utländska banker som Swedbank och SEB. De pumpar in stora summor pengar till sina dotterbanker i landet.
"Lettlands ekonomi klarar inte av att svälja de enorma inflödena av utländskt kapital", säger Uldis Rutkaste, chefsekonom på den lettiska centralbanken.
"Större delen av banklånen går till fastighetsköp och det har tryckt upp fastighetspriserna i Riga, som nu är de högsta i hela EU sett i förhållande till lönenivån."
Centralbanken kan inte göra mycket åt situationen. Den har höjt räntan och tvingat affärsbankerna att ha större reserver. Men eftersom Lettland knutit sin valuta till euron, kan Lettlands centralbank inte höja sin styrränta särskilt mycket över Europeiska centralbankens.
Hoppet står till regeringen, som nyligen lagt fram en plan för att få ned inflationen och svalka av den överhettade ekonomin.
Av den totala utlåningen till hushåll och företag i Lettland är bara en mindre del i lettisk valuta. Nästan tre fjärdedelar är i euro.
De senaste dagarnas devalveringsrykten har därför gjort många oroliga. Om den lettiska latsen faller skulle många hushåll och företag få svårt att betala räntor och amorteringar på sina eurolån.
Utvecklingen i Baltikum påminner om den i Mexiko och Asien före kriserna där, varnar Fitch.
Ingen akut bankkris Konkurrenten Moody’s tror däremot inte på någon akut bankkris – bland annat eftersom Swedbank och andra utländska banker inte gärna kan låta sina lettiska dotterbanker gå omkull.
Blir det en kris i Baltikum lär den snarare följa samma mönster som i Portugal, där överhettningen inför EMU-inträdet 1999 följdes av flera års ekonomisk stagnation.
Men alla tre institut är överens om att de baltiska ekonomierna går mot en kraschlandning om inget görs.
Swedbank berett på baltisk krasch
2007-03-20: Gunnar Örn
Svenskägda banker pumpar in allt mer pengar i en redan överhettad lettisk ekonomi.
Den är på väg att kraschlanda, varnar de stora ratinginstituten, medan Swedbanks koncernchef Jan Lidén börjat studera olika typer av katastrofscenarier.
"I värsta fall får Lettland sådana obalanser att man tvingas omvärdera sin egen valuta", säger Jan Lidén vid ett seminarium om den lettiska ekonomin.
"Vi räknar på olika typer av scenarier, men man underskattar ofta hushållens förmåga att betala räntor och amorteringar på sina lån.
Längre amorteringstider och andra avbetalningsplaner har tidigare visat sig vara mycket framgångsrika i Sverige."
Av de svenska bankerna är det Swedbank som har den största exponeringen mot de baltiska länderna, 13 procent av tillgångsmassan.
Swedbanks dotterbolag Hansapank är Lettlands största bank med nästan en fjärdedel av den totala utlåningen.
SEB och Nordea ligger på andra respektive fjärde plats.
De senaste veckorna har de största ratinginstituten S&P, Moody’s och Fitch varnat för överhettning i de tre baltiska republikerna.
"Kvadratmeterpriserna i Vilnius är högre än i Köpenhamn, Stockholm och Berlin medan Riga är dyrare än Wien och Frankfurt", konstaterar Fitch.
Inom EU har Lettland den högsta ekonomiska tillväxten av alla EU-länder, men också den högsta inflationen, den snabbast växande utlåningen och det största underskottet i utlandsaffärerna.
Underskottet finansieras till största delen av utländska banker som Swedbank och SEB. De pumpar in stora summor pengar till sina dotterbanker i landet.
"Lettlands ekonomi klarar inte av att svälja de enorma inflödena av utländskt kapital", säger Uldis Rutkaste, chefsekonom på den lettiska centralbanken.
"Större delen av banklånen går till fastighetsköp och det har tryckt upp fastighetspriserna i Riga, som nu är de högsta i hela EU sett i förhållande till lönenivån."
Centralbanken kan inte göra mycket åt situationen. Den har höjt räntan och tvingat affärsbankerna att ha större reserver. Men eftersom Lettland knutit sin valuta till euron, kan Lettlands centralbank inte höja sin styrränta särskilt mycket över Europeiska centralbankens.
Hoppet står till regeringen, som nyligen lagt fram en plan för att få ned inflationen och svalka av den överhettade ekonomin.
Av den totala utlåningen till hushåll och företag i Lettland är bara en mindre del i lettisk valuta. Nästan tre fjärdedelar är i euro.
De senaste dagarnas devalveringsrykten har därför gjort många oroliga. Om den lettiska latsen faller skulle många hushåll och företag få svårt att betala räntor och amorteringar på sina eurolån.
Utvecklingen i Baltikum påminner om den i Mexiko och Asien före kriserna där, varnar Fitch.
Ingen akut bankkris Konkurrenten Moody’s tror däremot inte på någon akut bankkris – bland annat eftersom Swedbank och andra utländska banker inte gärna kan låta sina lettiska dotterbanker gå omkull.
Blir det en kris i Baltikum lär den snarare följa samma mönster som i Portugal, där överhettningen inför EMU-inträdet 1999 följdes av flera års ekonomisk stagnation.
Men alla tre institut är överens om att de baltiska ekonomierna går mot en kraschlandning om inget görs.